Min ståndpunkt!

Jag har en längre tid följt olika bloggar så som Aletheia,Andys forum för tro, My.opera.com/bjornhorst/blogg,ulfekman.nu. Jag har den senaste tiden känt att jag vill dela med mig av mina åsikter i debatten som har varit på dessa sidor.
Jag är en fd Livets ordare som lämnade Livets Ord 1995 med dunder och brak. Det har varit många år med smärta,tvivel,ångest och många negativa tankar.
Den senaste tiden har jag dock börjat hitta tillbaka till Gud när jag med min fru började gå i den katolska kyrkan.
Jag är inte katolik och har heller inga planer på att konvertera till katolicismen. Men jag har fått se stillheten och harmonin som man kan få hos Jesus. Det har jag aldrig riktigt sett i trosrörelsen. Gud har använt katolska kyrkan för att nå mig.

Jag har känt att vi fd Livets ordare borde få försona oss med Livets ord. Varför? Därför att vi har bärt på vår smärta i så många år! För att bli fria från allt det onda vi upplevt är försoning den enda vägen!
Vi som fd Livets ordare har många av oss kallelser på våra liv, för att bli fria och kunna komma ut i dessa kallelser är försoning enda vägen!
Livets ord måste också rannsaka sig i vad de har gjort för fel! Detta är problemet idag, för självrannsakan lyser i sin frånvaro hos ledningen på Livets ord. Man fortsätter i samma hjulspår som tidigare . Ett annat problem är den nya ekumeniken! Livets ord flörtar med katolska kyrkan,Berget.se där ledaren Per Mases har hämtat inspiration från Zen-Buddhismen.
Jag skall inte gå in så mycket på debatten om den nya ekumeniken det har andra redan gjort. Men detta borde ledningen fråga sig är denna ekumenik vägen till väckelse? Det tragiska är att ledningen på Livets ord söker denna ekumenik men inte försoning med oss fd Livets ordare!

Jag vill se ett möte mellan fd Livets ordare och Livets ords ledning där vi i ödmjukhet och förlåtelse talar igenom det som har hänt! Där vi tillsammans i kärlek förlåter och glömmer. Där vi rannsakar oss på bägge sidor. Där vi krossar onödig stolthet och prestige och tillsammans ber för vårt land.

Var välsignade!